Min första hund Stoj tog jag hem på prov, hans tidigare ägare kunde inte ha kvar honom. Han var då nästan 4 år och han hade aldrig bott med barn och i min familj fanns 4 i olika åldrar. Efter en vecka hade jag bestämt att han skulle få stanna hos oss. Han var både högt och lågt när han kom, tog allt han kom åt uppe på bänkar och bord, men det tog jag ur honom ganska snabbt, sen rörde han aldrig något mer. När jag fick honom jagade han allt, men jag lyckades få honom klövvilts ren. Han jagade bara hare och räv och jag trodde aldrig att  jag skulle få en bättre hund än honom, men nu har jag Keimo.

Stoj kom aldrig ut på något jaktprov, han var för hög för att ställas ut och då kunde han heller inte starta på jaktprov.

Han var en stor hund, 62 cm hög, tassarna var gigantiska, han vägde 30 kg när han var nerjagad, då kan du förstå att han var en stor stövare. Han hade aldrig problem med tassar eller andra delar av kroppen. Han är saknad, men nu jagar han i himlens skog. Han har gett oss mycket glädje och erfarenhet.

Joko kom in i vår familj när Stoj började bli gammal. En granne visste om en kull nere i Stöllet, vi åkte och tittade och då kan man ju inte säga nej.